Curlingbarn?

Nej knappast vi!

Häromveckan satt mamma på jobbet och kände sig sämre och sämre. Till slut var hon tvungen att gå hem i förtid. Hon hade en timme tillgodo innan hon var tvungen att hämta oss på dagis. Frågan var om hon skulle gå hem och vila först eller om hon skulle hämta oss direkt. Hon insåg dock risken för att hon skulle däcka helt om hon la sig på soffan och då inte kunna hämta oss. Så naturligtvis hämtade hon hem sina änglar. Bättre beslut kunde hon inte ha fattat! När vi väl kommit hem, däckade mamma (såklart!) i soffan. Frossa utbröt och hon kunde knappt röra sig… Vi tog dock hand om henne på bästa sätt, klappade henne och sa “oj oj stackars mamma” om och om igen. Ellinor hämta sin alldeles egna filt från sin säng och stoppade om mamma så hon inte skulle frysa, sen drog hon av henne strumporna men det var ju förstås bara i bästa välmening.

Till kvällsmat blev det fil och smörgås…

Jag och Ellinor blev inte sjuka men vi var jättesnoriga och hostiga så mamma kunde inte med gott samvete skicka oss till dagis, dessutom orkade hon ju ändå inte lämna oss. Pappa var, som alltid med perfekt tajming för när mamma blir sjuk, på resande fot. Mamma fick därför vara hemma tillsammans med oss och kurera sig på så gott hon kunde. Det innebar att hon låg i soffan och sov framför Bolibompa medan jag och Ellinor (som inte alls kände oss särskilt hängiga) röjde järnet, jag menar tog hand om mamma och hemmet på bästa sätt! Mamma behövde inte göra något utan vi fixade allt själva…

Efter ett par dagar orkade mamma gå till jobbet igen och även om hon inte erkänner utan säger att det bara var mysigt att vara hemma med sådana mysänglar som oss så tror jag att hon tyckte det var rätt skönt med lite lugn och ro på jobbet.

Nej vi inte är några curlingbarn. Vi klarar att ta hand om oss själva! (och mamma förstås)

Müsli (eller popcorn som vi kallar det!) är gott till frukost, mellis, lunch, middag – you name it!