Finns det hjärterum finns det stjärterum

Eller kanske snarare , nu får det vara nog! Jag har varit väldigt tålmodig mot Ellinor sedan hon flyttade in hos oss. Har försökt att dela med mig av mamma och pappa, låtit henne leka med mina leksaker samt använda mina gamla kläder osv. På det stora hela har jag varit en toppenbrorsa.

Men i helgen blev jag faktisk, för första gången, lite avundsjuk och sur på henne. Jag badade som bäst i badkaret med alla mina leksaker, hade toppenskoj som alltid. Då får jag se pappa ta fram min badbalja och sätta någon slags stol i den. Efter att ha fyllt den med lite vatten klädde han av Ellinor och satte henne i badbaljan! Alltså, hon får låna och ta över det mesta av mina grejer. Men badbaljan, den är min! Jag skrek tills mamma och pappa lyfte upp mig ur badkaret sedan klämde jag ner mig i badbaljan.

Lite trångt men mysigt! Jag var ändå snäll och lät Ellinor sitta kvar och så hjälpte jag till att ge Ellinor lite spa-känsla , så jag tror att trots allt anser ändå att jag är superbrorsa och har mig som största idol.

Sjukvecka

Av skäl som ni kommer förstå av berättelsen nedan blev det inte så många bilder under veckan som var, ingen av oss gjorde sig på bild om vi säger så.

Det började egentligen redan innan påsk. Vi har allihop varit mer eller mindre förkylda under hela vintern och på skärstorsdagen började mamma att må sämre igen. Men med lite alvedon trodde hon sig vara på bättringsvägen.

När jag vaknade i bilen i Linköping på fredagen hade dock mitt ena öga kleggat igen. Och sedan bara fortsatte det....

På söndagfm tog vi en promenad innan vi skulle åka hem för att träffa en av pappas kompisar som bor i Eksjö. Efter att lekt i 10 min klättrade jag självmant upp i min vagn och somnade. Typiskt tänkte föräldrarna, nu blir det en jobbig hemfärd, men jag sov nästan hela tiden fram till att vi stannade för att fika. Sedan satt jag bara tyst och stilla och kikade ut genom fönster, orkade inte mer (förutom att försöka få Ellinor att skratta genom att slå min ballong i huvudet på henne...)

Strax innan vi åkte kände mamma att det kliade rejält i hennes öga också. Hon hade känt det till och från under helgen men hoppades att det bara var hundallergi. I bilen började dock varet att rinna och på kvällen såg ögat ut som en blodig köttbulle med en vit påse under ända ner till hakan. På kvällen fick mamma lock för öronen och på natten så ont att hon inte kunde sova...

Sedan var det dags för Ellinor att få kleggiga ögon...

Vi försökte sjävbehandla med saltlösning och alvedon som man ska men inget hjälpte... Så på tisdag morgon gick vi till vårdcentralen. En timmes kö! Och jag fick inte vara i väntrummet med alla leksaker utan fick vara i trapphuset. Men jag var jätteduktig tycker mamma. Hon blev visserligen lite trött på mig när jag bara skulle åka hiss och springa i trappor så hon satte mig i vagnen mot slutet. Men bara jag fick en banan och hennes plånbok så var jag nöjd.

Det visade sig förstås vara en rejäl ögoninfektion på alla som kräver antibiotika. Men mamma ska ju vara värst så hon fick penicillin mot öroninflammation också (är inte det en barnsjukdom?)...

Eftersom jag var så duktig på vårdcentralen, och vi gick förbi Adidas-shopen på vägen till Apoteket, så fick jag en belöning. En alldeles egen fotboll i min egen storlek, dvs mini!

Pappa klarade sig förstås inte heller. På onsdagkvällen kom han hem och sa: " Det spelar ingen roll hur dåliga ni är, det är mest synd om mig av alla i hela världen!"

Mamma förklarade för mig att det är sant, pappor blir mycket sämre än alla andra, de kanske inte dör av en förkylning men inte långt ifrån. På torsdagkvällen fick dock pappa erkänna att mamma var sämre än honom.

På fredagen var jag klart på G igen och med massor av överskottsenergi efter en mycket lugn vecka Mamma gjorde sitt bästa att hänga med i mitt tempo men var tvungen att gå till doktorn igen på em. Vilken tur att pappa kunde komma hem lite tidigare från jobbet.

Nu efter helgen är jag och Ellinor mycket bättre men mamma är fortfarande dålig. Hon tycks stå i ständig telefonkontakt med doktorn och knaprar många piller för att hålla jämna steg med mig och Ellinor. Nu håller vi tummarna för att mamma ska bli bra snart. Å andra sidan så har det ju vissa fördelar att hon är halvdöv...

Påskfirande

På långfredagen åkte vi förat hem till mammas farmor. Vi visade upp Ellinor och jag ritade massor av teckningar och höll ett långt föredrag. Det verkade faktiskt som att hon förstod vartenda ord hon sa!

Sedan åkte vi hem till mormor och morfar och grillade. Mammas moster Else-Britt, morbror Mattias och kusin Susanna var också med. Toppen med så många lekkompisar och som tycker att jag har så mycket spännande att säga. Det blev lite trångt vid bordet så syrran som inte äter kött fick sitta för sig själv... Men jag lovar hon var inte utstött!

På påskafton åkte vi hem till farmor och farfar i Eksjö på påsklunch. Pappas mormor Ulla-Britta och kusin James med föräldrar var där också. Jag och James kommer riktigt bra överens nu och hittade på massor av bus tillsammans. Vi hjälpte bl.a. farmor och farfar att få ordning på trädgården.

Jag fick jättefina påskharar av mormor och farmor, tack så mycket!. Av Gustaf och Tessan fick vi jättefina påskägg. Förutom det goda och läsvärda som fanns i så kan de användas till mycket annat, t.ex. leka påskkyckling med!

Junibacken

Påsken inleddes med ett besök på Junibacken på skärtorsdagen tillsammans med Alfred och hans familj. Först var det sångstund. Jag tog genast kommandot och hjälpte de två sångledarna att få ordning på gitarren. När jag var säker på att de kunde sin sak övergav jag sedan sångstunden för att busa med hissen (och driva mamma till vansinne) och leka i Villa Villekulla.

Vi åkte också sagotåget. Jag småskrattade och myste hela tiden, jag var aldrig rädd, inte ens när tåget plötsligt flög upp i luften över Stockholms takåsar eller när det blev mörkt och Katla stack fram huvudet.

De har just nu Elsa Beskow utställning så man kunde också leka med Solägget i blåbärsskogen bl.a. jätteroligt!

Utflykter

Våren kom sedan i gång ordentligt i slutet av förra veckan, så vi är nu ute mest hela dagarna och leker. Ibland går vi bara till vår lekplats i ekbacken och ibland till lekplatsen vid Luma (jättestor lekplats mitt i Sjöstaden). Jag står vid ytterdörren och rycker i handtaget varje morgon tills mamma släpper ut mig. Älskar att vara ute och leka! Häromdagen fick jag min egen hink med fiskar på och spadar (för att jag inte ska ta alla andra barns hinkar och spadar). Jättefin hink! Den är det första jag tar fram från korgen under vagnen så fort vi stannar och sen bär jag stolt omkring på den, den är mycket finare än alla andras hinkar!

Vi har gjort lite utflykter också , bl.a. till Humlegården och till Grisslinge havsbad (tillsammans med pappa). Det var dock lite för kallt för att bada än (det var is på vattnet fortfarande).

Igår var vi i Nyckelviken (tillsammans med Alfred och hans familj). Det första jag gjorde när vi kom dit var att ta fram min hink, de kunde ju behöva lite hjälp på gården. Bäst var dock hönsgården, jag sprang in där hela tiden. Hönorna är ju så fascinerande, och ännu bättre blev det när hönorna började kuckla och tuppen att gala! När de började picka efter mina händer blev jag dck lite orolig, visste inte att de var köttätare... Mamma har sagt att om jag är snäll så kan vi åka till farmor och farfar sommarsälle Lillegård utanför Halmstad i sommar. De bor granne med ett hönseri, tjohoo! Nu har jag varit snäll och inte busat nånting sen igår em.. undrar hur långt det är kvar till sommaren?

Vår!

I förra veckan bestämde mamma att nu får det faktiskt vara vår. Så fort solen tittade fram så blev det mellis på balkongen. Inte så varmt så vi fick klä på oss ordentligt, men mysigt var det i alla fall!

Frihet!

Häromdagen blev jag mäkta förvånad när föräldrarna berättade att Ellinor skulle få bada hemma i badkaret! Och sen tog de av henne skenan som hon brukar ha på sig jämt. Då blev jag lite orolig... Jag försökte förmå dem att sätta på den igen och när de slängde den under diskbänken i köket hämtade jag den och gav dem en lång förmaning. Men inget hjälpte.

Sen spolade de upp vatten i badkaret och jag förstod att det var dags för Ellinor att få sprattla loss i vattnet. Hon blev väldigt förvånad och lite misstänksam men efter ett tag kom hon igång. Hon kände sig förstås mycket säkrare efter att jag hoppat ner i badkaret också, snäll som jag är (blev ju så badsugen!). Ja, mamma var förstås med i badkaret också (hon är en sådan badanka, ska alltid vara med). Så därför visas inga bilder från första badet hemma, nakenbilder på barn är tydligen OK men inte av mammor...

Efter badet var hon mycket lycklig! Hon var så exalterad över sin nyvunna frihet att hon knappt sov på flera dagar och nätter, mamma var helt slut...

Nu är hon döpt!

I helgen hade vi dop för Ellinor i Sjöstadskapellet. Massor av familj och vänner hade tagit sig tid att komma dit och fira Ellinor. Prästen var som en sagofarbror och kapellet var alldeles lagom stort och mysigt. Snart ska vi tillbaka dit på dopfest då andra barn som döpts senaste tiden också kommer. Ska bli jätteroligt.

Ellinor var som ett stort solsken under hela dopet. Hon gillar verkligen att vara i centrum för allas uppmärksamhet... Jag skötte mig också föredömligt och satt lugnt och stilla i pappas famn under hela dopet. Tyvärr har vi inga bilder från själva dopceremonin eftersom mamma och pappa var lite upptagna med annat än att fotografera. Så snälla, ni som har bilder från dopet skicka dem gärna till oss!

Efter dopet var det fika / fest hemma hos oss. Vi lyckades tränga in alla utan att det kändes allt för trångt. Jag och mina kompisar hade i alla fall massor av plats att springa på. Jag hade så roligt och var så lycklig hela tiden trots att jag knappt sovit eller ätit på hela dagen, vem har tid med sånt en sådan här dag (inte ens tårta hann jag äta...). Och Ellinor var i sitt esse. Hon vandrade från famn till famn lika glad hela tiden. Och så hade hon ett långt samtal med farmor (hon kan verligen bubbla min lillasyster, lika mycket och lika oförståeligt som jag...) Fast farmor hörde henne säga att hon vill ha en tjejkusin att leka med... Så faster Tessan gör ditt bästa. Jag leker gärna med killar och tjejer, både Alfred och Elsa är lika roliga, så mig spelar det ingen roll. Fast det så klart det vet man ju hur tjejer är. Så fort de träffas så kommer de sätta sig jättenära varandra och fnissa och viska så att vi killar blir tokiga på alla familjeträffar. Nja det kanske vore bättre med en killkusin till...

Efter att alla gått gick vi i alla fall en promenad med kusin James och kusin Valdemar och deras föräldrar så då somnade jag av ren utmattning. Sedan avslutade vi firandet med en fet hamburgare på Texas smokehouse. MUMS!!

James och farbror Gustaf följde med hem igen eftersom de bodde hos oss under helgen. Farboror Gustaf läste om Byggare Bob för mig och lärde mig att kasta snöboll mm. Han blir nog en jättebra gudfar till Ellinor. Jag och James hade jätteroligt hela helgen och vi var nästan inte osams nånting. Den här gången insåg vi båda två att vi har ganska roligt tillsammans. Dessutom är det rätt mysigt att kramas med sin kusin och att dra fingrarna genom hans tjocka hår. Mamma kallar mig hårfetischist för jag ska alltid pilla i håret när jag tycker om någon och vill mysa (och hon har inget emot att bli pillad i håret, tvärtom... hon kan nog gå med på att jag blir en världskänd superfrisör när jag blir stor...)

Sen var vi helt slut allihop så på söndagkvällen och på måndagen krävdes det mycket vila i soffa och säng...

Närmare 40 än 30!

Min pappa fyllde 35 år förra veckan så nu är han som sagt närmare 40 än 30. Det firade vi ordentligt.

På sedvanligt firarvis så åt vi lunch på sta´n med pappa innan vi åkte till sjukhuset för att bada Ellinor. Eftersom jag sov som en stock hela tiden och inte vaknade förrän vi var tillbaka i Sjöstaden har vi inga bilder från Ellinors allra sista sjukhusbad (snart ska skenan av!).

På kvällen åt vi förstås våfflor, det var ju våffeldagen. Mamma hade köpt färska jordgubbar och lagt i en skål att dela på. Men jag tyckte att pappa var värd alla så jag lade över allihop på hans tallrik. Jag var dock tvungen att provsmaka alla gubbarna, ett bett i varje, innan jag gav dem till pappa. Man vet ju aldrig vad mamma gjort med dem...

Sen hjälpte jag och Ellinor till att öppna presenter och ge pappa två teckningar som jag gjort alldeles själv!